Storlogen i London och Westminster

Denna artikel är en del av Wikipedias serie om
Frimureri
Frimureri
Huvudartiklar

Frimureri · Storloge · Frimurarloge · Frimureriska ämbetsmän · Stormästare · Erkännande · Reguljär · Liberalt frimureri· Svenska Frimurare Orden

Historia

Frimureriets historia · Liberté chérie · Frimureriska handlingar · Storlogen i London och Westminster

Frimurarordnar och loger
Frimurarordnar och loger · York Rite · Order of Mark Master Masons · Holy Royal Arch · Royal Arch Masonry · Cryptic Masonry · Knight's Templar · Red Cross of Constantine · Den Urgamla och Antagna Skotska Riten · Knight Kadosh · The Shrine · Royal Order of Jesters · Tall Cedars of Lebanon · The Grotto · Societas Rosicruciana · Grand College of Rites · Schröderriten · Svenska systemet · Order of St. Thomas of Acon · Royal Order of Scotland · Forskningsloge · Fältloge · Corks· Prince Hall-frimureri
Frimureri för kvinnor
Kvinnor och frimureri · Order of the Amaranth · Order of the Eastern Star · Samfrimureri · Liberalt frimureri
Frimureri för ungdomar
DeMolay International · A.J.E.F. · Job's Daughters International · International Order of the Rainbow for Girls
Synen på frimureri
Antifrimureri · Anti-Masonic Party · Anti-Freemason Exhibition · Kristendom och frimureri · Katolicism och frimureri · Förtryck av frimureri · Frimureriska konspirationsteorier· Bannlysning av frimureri · Taxils bedrägeri
Profiler och platser
Masonic Temple · James Anderson · Carl Adolf Boheman · Albert Mackey · Albert Pike · Prince Hall · Johannes Evangelisten · Johannes Döparen · William Schaw · Elizabeth Aldworth · Lodge Mother Kilwinning · Freemasons' Hall, London · House of the Temple · Salomos tempel · Detroit Masonic Temple · Lista över frimureriska byggnader
Diverse
Hela Världens Store Byggmästare · Vinkelhaken och cirkeln · Murarchiffer · Det allseende ögat · Hiram Abif · Akaciasläktet · Frimureriska landmärken · Morals and Dogma of the Ancient and Accepted Scottish Rite of Freemasonry· Propaganda Due · Ahiman Rezon · Copiale cipher · Recipient

Storlogen i London och Westminster grundades den 24 juni 1717 av fyra lokala loger i London och betraktas av många som den första storlogen. 1813 förenades Londonstorlogen med Grand Lodge of Free and Accepted Masons of England, according to the Old Constitutions (the Ancient Grand Lodge of England) till Förenade Storlogen i England (United Grand Lodge of England, UGLE). För att markera att Londonstorlogen i konkurrens med the Antients från 1751 fram till 1813 betraktades som en storloge för hela England använder man ibland beteckningen Premier Grand Lodge of England eller the Moderns [1].

Fyra befintliga loger från London och Westminster samlades 1716 på puben Apple-Tree Tavern och beslöt att bilda en storloge, den äldsta mästarmuraren utsågs till interimsordförande och man beslutade sig för att hålla en gemensam årlig fest. Året efter, 1717, samlades man på puben Goose and Gridiron i London och bildade storlogen och valde den förste stormästaren.

De fyra logerna var uppkallade efter de ölstugor där de brukade hålla möte, Goose and Gridiron (numera logen Lodge of Antiquity No. 2), Crown Ale, Apple-Tree Tavern (numera logen Lodge of Fortitude and Old Cumberland No. 12) och Rummer and Grapes Tavern (numera logen Royal Somerset House and Inverness Lodge No. IV). De tre Londonlogerna var i huvudsak operativa loger medan Rummer and Grapes Tavern i Westminster förefaller ha varit en i huvudsak spekulativ loge med antagna gentlemän som medlemmar.

De första decennierna var storlogen inte en storloge för England vare sig till namn eller funktion. Man begränsade sin verksamhet och jurisdiktion till London och Westminster, i likhet med det gamla London Mason’s Company också gjort [2][3].

Källor

  1. ^ The foundation of the first Grand Lodge in context
  2. ^ Jones, Bernard E.; Freemasons' Guide and Compendium, pg. 171; 1950, 1982, Publ. by Harrap Ltd., London. ISBN 0-245-56125-0
  3. ^ Coil, Henry Wilson; "England, Grand Lodge of," pg. 232. Coil's Masonic Encyclopedia, 1961, 1996, Macoy Publ. Co., Richmond Va.; ISBN 0-88053-054-5