Seaborgium |
Nummer 106 | Tecken Sg | Grupp 6 | Period 7 | Block d | |
---|
W ↑ Sg | Dubnium ← Seaborgium → Bohrium | |
|
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | [266,1219] u |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Aggregationstillstånd | Fast (förutsagt)[1] |
---|
|
Atomära egenskaper |
---|
Jonisationspotential | (Lista) |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [Rn] 5f14 6d4 7s2 |
---|
e− per skal | 2, 8, 18, 32, 32, 12, 2 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Diverse |
---|
Identifikation |
---|
Historia |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
Säkerhetsinformation |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Seaborgium, tidigare provisoriskt kallat unnilhexium, är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör transuranerna. Den mest stabila isotopen, 266Sg, har en halveringstid på 30 sekunder. Seaborgium är uppkallat efter svenskättlingen och nobelpristagaren Glenn T. Seaborg.
Källor
- ^ Östlin, A.; Vitos, L. (2011). ”First-principles calculation of the structural stability of 6d transition metals”. Physical Review B 84 (11). doi:10.1103/PhysRevB.84.113104.